26 augusti
Känns lite småkul att skolan började idag (igår egentligen om man ska vara petig). Jag har sagt det förr, men det känns verkligen underbart att ha en anledning att kliva upp på morgonen. Nu kanske någon tycker att jag låter som en deprimerad person som inte har någon anledning att kliva upp på morgonen, men det blir så ibland. För er räkning så brukar jag vara den personen i gruppen som ser det mesta positivt, även om det inte finns något som helst positivt i det hela.
Jag har kommit fram till att jag är lite av en myttoman, men det på ett bra sätt. Egentligen vill jag inte kalla det myttoman då jag egentligen bara döljer sanningen, men det blir ju nästan så.. Exempelsvis om jag är väldigt ledsen och nedstämd, så säger jag ändå att allt är bra. Dock så har jag ju lärt mig genom årens gång att det är väldigt få som ens har ork att bry sig om mig. Jag menar, är jag verkligen så hemsk som person så man inte kan skicka ett sms och fråga hur jag mår? Skitsamma, orken börjar ju ta mer eller mindre slut.. jag undrar hur det kommer att sluta.
För några nätter sedan drömde jag om döden, jag fick välja hur jag skulle dö. Jag var en "fegis" och valde att sakta somna in med hjälp av diverse sprutor, jag tänkte sedan på hur jag hade velat att mitt liv såg ut och levde sedan vidare i den. Ändå ganska skönt om man tänker efter. Man slipper iallafall vara ensam och allt blir exakt som man vill för en gångs skull.
Jag ska nog sätta stopp där, börjar låta som ett klago-inlägg vilket inte är med mening. Vet inte heller vad jag ville få ut genom att skriva det här, men det är skönt att få ur sig. Inte för att jag tror att någon bryr sig egentligen. Skulle dock vilja veta exakt vad det är jag gör för fel när ingen frågar om jag vill hitta på något eller lägger ut 1.50:- på att fråga hur jag mår.
Det låter egoistiskt, jag vet. Men annars har det alltid varit jag som skickat sms eller hört av mig. Det måste ju funka från 2 håll..
WOHO HP3B
Simma Lugnt.
Jag har kommit fram till att jag är lite av en myttoman, men det på ett bra sätt. Egentligen vill jag inte kalla det myttoman då jag egentligen bara döljer sanningen, men det blir ju nästan så.. Exempelsvis om jag är väldigt ledsen och nedstämd, så säger jag ändå att allt är bra. Dock så har jag ju lärt mig genom årens gång att det är väldigt få som ens har ork att bry sig om mig. Jag menar, är jag verkligen så hemsk som person så man inte kan skicka ett sms och fråga hur jag mår? Skitsamma, orken börjar ju ta mer eller mindre slut.. jag undrar hur det kommer att sluta.
För några nätter sedan drömde jag om döden, jag fick välja hur jag skulle dö. Jag var en "fegis" och valde att sakta somna in med hjälp av diverse sprutor, jag tänkte sedan på hur jag hade velat att mitt liv såg ut och levde sedan vidare i den. Ändå ganska skönt om man tänker efter. Man slipper iallafall vara ensam och allt blir exakt som man vill för en gångs skull.
Jag ska nog sätta stopp där, börjar låta som ett klago-inlägg vilket inte är med mening. Vet inte heller vad jag ville få ut genom att skriva det här, men det är skönt att få ur sig. Inte för att jag tror att någon bryr sig egentligen. Skulle dock vilja veta exakt vad det är jag gör för fel när ingen frågar om jag vill hitta på något eller lägger ut 1.50:- på att fråga hur jag mår.
Det låter egoistiskt, jag vet. Men annars har det alltid varit jag som skickat sms eller hört av mig. Det måste ju funka från 2 håll..
WOHO HP3B
Simma Lugnt.
Kommentarer
Trackback
